onsdag 10 juli 2013

Alcazeba

Idag var vi på fortet Alcazeba uppe på berget. Byggt på 900-talet. Sjukt stort - har murar som sträcker sig över stor del av stan. Här är bilder från den lilla utflykten. Förresten idag var det bara 29 grader- riktigt fläktande:)



 










 Ja, det var ju fint där som ni ser. Jag hade velat veta hur folket nere i stan bodde och hade det på 900-talet- och om det här pampiga bygget sög musten ur dem. Lite svårt att få information då alla infoskyltar är på spanska och ingen snackar engelska. Nu har vi lärt oss att vi måste plugga spanska om vi ska tillbaka hit.

Middagen intogs på ett arabiskt hak som enligt egen utsago fått internationellt pris. De hade vegetarisk trerättersmeny! Jippiii!
Gröna drickan är lemonad med mynta. Mycket fräscht och gott!



 Vi trodde först att vi kommit fel då vi kom till restaurangen. Det var helt folktomt och såg ut som någons hem. Men det kom några till sen:) Just det- Ramadan började väl idag? Maten var helt ok fast vi hade nog högre förväntningar.
Nu ligger vi på vårt hotell helt utslagna och övermätta av den där trerättersmenyn. Imorgon bär det vidare till Salobrena! Då träffar vi våra kära släktingskids Emma och Linus!

Frid & Lycka till Alla! 
Ramadan Karim!








Skavsårskväll

Igår gick vi i en timme i gassande sol för att komma till Almerias enda- vad vi vet- vegetariska restaurang.

 Bara för att finna att stället var semesterstängt. Tur att vi inte bara tog taxi som vi tänkte först. Då hade det varit helt slöseri med tid.
 Nu fick vi iallafall se lite mer av staden.


Här skulle vi nog inte hamnat annars.

John Lennon var här i Almeria 1966. Det sägs att han skrev "Strawberry fields forever" här, och att det var här han ändrade stil från "engelsk slyngel" till den kärleksfulle fredsförespråkare han sen blev.
På 60-talet spelades en massa spaghettiwestern-filmer in här i och med att landskapet påminner om den Amerikanska prärien. Norr om Almeria finns Europas enda ökenområde.   
När vi gått i ett par timmar var det himla skönt att sätta sig och äta en halväcklig pizza. Man blir så himla slö här alltså. 2,5 timmes promenad känns nästan outhärdligt och man får elefantfötter:)
Churros är typ våffelstänger. Finns på alla cafeér. Skulle behövt något tillbehör, typ choklad.
Imorgon blir det tur upp till fortet Alcazeba som vi försökt gå in i flera ggr men alltid lyckas pricka in stängningstider.

tisdag 9 juli 2013

Första dagen i Almeria

Kontrasten är stor när vi efter en veckas fridfull yogavistelse i en liten spansk by- hamnar i en bullrig spansk-arabisk stad. Almeria är Europas varmaste stad och färjorna till och från Afrika ligger precis utanför vårt hotell. Vi bor i juniorsvit på Gran Hotel Almeria, som är ett stort betonghus från 60-talet.

Första kvällen gick vi vilse på hotellet och var läskigt nära att krascha ett bröllop- sprang nästan in i bruden när vi tog fel på salong och restaurang.


Tjoho! Här i stan varvas dessa dockhus-längor med stora betongkomplex från 60-talet och moderna byggnader med pga ekonomisk kris ofärdiga byggprojekt(?) och igenbommade affärer. Och en massa öppna caféer och butiker.
Alla dessa ljud från husen! Även om det ser igenbommat ut så står fönster öppna bakom jalusier och dörrar står öppna och därinne hörs röster. Ibland låter det som om det vore 25 personer i en liten enrummare. TV-apparater som överröstas av dessa eldiga spanska temperament.


Massor av klotter och gatukonst av olika standard. Dofter av havsalger, urin, bensin och rökelse.

Vi tyckte att det var mycket folk på stranden i Mazarrón. Det var inget mot detta. Denna strand är som en myrstack!

 Människorna här pratar spanska och arabiska. Engelska klarar man sig inte långt på! De varken talar eller förstår engelska. Tur att det finns spanska språk-appar till mobilen:) Det är ju också så skönt med alla här som sjunger och wailar högt fast de går ensamma!

Ponny som arbetar med ponnyridning på kvällen. Nu är det mitt på dagen och han har tusen flugor, det är svinvarmt och han står utan vatten.

Fin dörr på ett hus/ruckel som är till salu:)

Calzone är vegetarisk här!

Åååååå- la Casa Rosa- heter det här huset! Mitt drömhus typ! 

Och på kvällen hamnade vi på en nattmarknad! Mysigt till tusen förutom de fastkedjade rovfåglarna. Ja, nu är det verkligen slut på friden för ett tag:)

Yogaretreat i Murcia med Guru Jossan


Spanien - Yogaretreat i Isla Plana

Nu är vi i Spanien! Förra veckan spenderades på yogaretreat med fantastiska Josephine Selander, min favvoyoga-guru:)
På väg till Alicante, Spanien. Vår yogagrupp satt ihop på planet. Karin och Eva som var mina klasskompisar på Viryayogalärarutbildningen på Nordiska Yogainstitutet var med:)
 Josephines fina yogatempel ligger i Murcia, Isla Plana- en f.d fiskeby. Det tog lite mer än en timme från flygplatsen Alicante.Vi anlände på kvällen, trötta och hungriga:)
Vår lägenhet som vi delade med Karin och Eva- var jättefin- med tvättmaskin och diskmaskin och allt man kan önska sig! Här är klockan 7 på morgonen, innan första yogapasset. Första fotot från vår terass.

Här samlas vi inför vårt första morgonyogapass som startade 7:30 varje morgon. Fantastiskt att yoga med vy över himmel och hav!

 Yogan heter Viryayoga och är en svensk yogaform som Josephine Selander är grundare till. Det fina med den är att det är mycket fokus på biomekanik- typ lite som naprapatyoga- alla lär sig mycket om kroppen, om sina muskler och leder och om hur de mår bra i yogan! Passet inleds med filosofi, något tänkvärt, lite näring för själen, och sen är yogan flödande dynamisk. Josephine är i grunden dansare vilket speglas i hennes pass som alltid andas rörelseglädje medan de skiftar mellan lättsamhet och diciplin.
Välkomst-fruktskålar:)

 



Jossan berättar om byn och dess omgivning.
















Nils deltog inte på yogan, utan softade i poolen och i solen medan vi yogade:)
Vår fantastiska kock Jo från England! Hon skämde bort oss med underbart närande veggomat!

Frukost i "Örnnästet"
Mellan yogasessioner och behandlingar så fanns en massa tid att strosa runt i byn. Isla Plana är en väldigt lugn by, befolkad av mest äldre människor- spaniorer och engelsmän.
Nils fick för sig att det var viktigt att kolla på finalen mellan Brasilien och Spanien. Då vi inte iddes promenera 45 min till närmsta stad mitt i natten- så insöps denna final på TV nere i byns folkets hus- eller "Gubbhänget"som Josephine kallar det. Känslan och ljudnivån tar en tillbaka till skolmatsalen i grundskolan...
Fina Frallan Bella bodde hos "vår" skönhetsterapeut!
Flera stränder av varierande storlek fanns på gångavstånd och med olika storlek på sand/stenar och några utan folk och några med ganska mycket folk.
Hos vår braiga sjukgymnast Robin kunde vi boka behandlingar och få hjälp med allsköns krämpor.
PT-Yoga med sjukgymnast-Robin!
Och så hade vi Letizia- vår italienska massageterapeut, som erbjöd flera olika behandlingar. Jag testade lymfflödesmassagen. Här- med sin speciella närvaro- ger Letizia Nils en "indian-feet"-behandling.
På kvällarna var våra yogasessioner mer workshop-baserade. 
Yogateknik på kvällskvisten med Jossan och Sjukgymnast-Robin:)

Seeen vaar det MIDDAAAAAAG!!



Jo använder inget socker när hon gör yogamat. Dessa söta hjärtmuffins gjorde oss förundrade, men de var sötade med kokos!

Efterrätt varje kväll! Brownies med körsbär.

Fyllda äpplen med nötter
Morgonyoga igen. Det som är så bra med Jossans pass är att man lär sig så mycket. Hon kan ju helt galet mycket om yoga, om hur kroppen fungerar rent fysiskt, om filosofi....ja alltså- vad kan hon INTE? Det känns som att man lär sig något nytt och användbart hela tiden.
Surdegsbröd med plommonröra till frukost.
Frukost en annan dag: Supergod gröt och mumsig frukt.
En lite blåsig morgon på taket. En utmaning kunde vara att stanna i nuet i yogan när doften av nybakat bröd nådde oss...
Vi hyrde cyklar av Cockney-Steve så att vi kunde ta oss snabbt in till Mazarrón, som var vår närmaste stad.
En smutsig och rädd liten kattunge i Mazarrón. Vi bjöd den på glass.
Min favvomiddag: "Seaweed -and quinoa-balls"  med mandel-aioli serverades med fänkål- och selleribönor tillsammans med en sallad med hemlagad ost.
Sista kvällen var det kalas! Nils hittade en gitarr i en leksaksaffär och det blev underhållning och allsång:)
Nattvy från terassen. Vi spelade kort med våra "sambos".

Sista måltiden. Lunch: Kall gurksoppa med kefir. Fritatta med tomatsallad och nybakat surdegsbröd. Hur går vi vidare efter detta?
Våra fina yogasambos: Sköna och harmoniska Eva och Glada sångfågeln Karin! Bättre sambos kunde vi inte fått!
I väntan på taxin. Bye bye Yogagänget, GuruJossan, Åskbollen, Ansjovis-Fredrik, Snusmumriken, Food-Godess, Massage-älvan och Isla Plana!! Miss you allready. Ses nästa år!?